Måndagen snart över. En av fem dagar avklarade. Veckorna går snabbt, det kan man faktiskt säga att de gör. Just denna vecka skulle bli en såndär vecka som man kan vara i skolan och luta sig lite tillbaka i stolen, umgås på riktigt med klasskompisarna och landa lite som det brukar kallas så fint. Men något gjorde att det inte blev så. Helt plötsligt fylldes kalendern med det både ena och andra. Och denna lugna, fina veckan är som bortblåst och min fråga är: Är det så här det kommer vara framöver?

Skolan ska ju vara förbererande för arbetslivet och just nu känns det som skolan tar upp mina dagar, från morgon till kväll. Mina tankar får inte vila och fritiden kommer i kläm. Är det verkligen så det kommer vara? Om det är det så känner jag bara NEJ TACK! Och vad betyder det? Jag tackar nej till framtiden. Helt ärligt så tror jag inte det är det som är meningen med skolan, att känna sig stressad, oinspirerad och trött. Men så är det.

Samtidigt så kan jag inte släppa tanken av hur lyckligt lottad jag är som får gratis utbildning. Det är något som många ute i världen skulle göra mycket för att vara i min sists så därför är jag tacksam. Helt ärligt är det en av anledningarna till att jag orkar kämpa i skolan, även de här dagarna som känns tunga.