Jag orkar inte. Brukar inte ha svårt att ta beslut. Det är bara att göra dem och leva med det. Skit samma om det inte blir superbra. Men snart pallar jag inte längre. Kan någon skicka lite fairydust över mig?  

Det är tur man har barnen iallafall. Detta är en glimt av mina dagar:

Barn 1 till Barn 2: Du är en bajskorv
Jag: Hur är man om man är en bajskorv?
Barn 3 (tjej): Man är brun, man är kille och man är kladdig!